För att komma bort någonstans behöver man oftast använda sig av ett transportmedel,
Man kanske behöver kolla kartan, korsa broar, dra en rutt,
Man har ett mål som steg för steg kommer närmare,
och man kan känna att Yes! snart är jag framme.

Jag är snart framme, men samtidigt så långt borta när det gäller livet.
Just nu är det mer ett spejande, testa vägarna, åka vilse.

Just nu vill jag faktiskt bara bort. Iväg. Long gone...
Men det känns inte som att ikväll är kvällen för det.
Nej, idag känns mest som att jag kommer kontakta diverse vänner
som redan har planer. Jag kommer sedan sitta själv i min skinnsoffa och tänka
"fan vad jag hatar mitt hus". För just nu känns det som väggarna krymper.

Så lite mer eskapism i min vardag kanske inte skulle sitta helt fel?
Jag kanske borde ha en plats lång borta?
Okej, fluminlägg. Men ja, vad gör man inte?